Som en lös älg
Som en lös älg lät jag min röst vädra. Jag fick inte möjlighet att tala fritt som barn. Jag var faktiskt tvungen att förlåta allt som jag gjort fel och alla som förolämpat eller sårat. Jag gick igenom denna plåga av smärta och smärta, jag släppte taget, men jag behövde någon som visste att det var därför jag var arg på en. Att inte släppa taget vid olika tillfällen utan att kunna säga ett ord eftersom ingen ville höra vad jag sa, det var vad de sa och det betyder att antingen hade jag rätt eller fel hade jag fel, och måste släppa taget om allt för att utvecklas.
En sak de utelämnade var att jag var människa, jag hade vatten och blod som flödade genom mina ådror och jag kanske inte är perfekt men någon behövde få mig att känna mig värdig, genom att låta mig eller stå upp för mig att berätta för folk var jag hade blivit sårad.
Detta hade pågått sedan jag var fem år. Jag började få låg självkänsla, ingenting verkade bra runt omkring mig, jag såg mig själv som en ingen, kanske om jag var någon annan borde jag ha blivit älskad som alla andra. Någon borde alltid ha stått upp för mig, att säga att du har fel, du ska inte göra så här mot henne. Min rektor i grundskolan gjorde också skolan outhärdlig. Ingenting verkade lugnt. Att ha blivit mobbad var ett ämne som ingen någonsin brydde sig om att veta varför jag blev behandlad så. Tills jag avslutade grundskolan och flyttade till högstadiet och sedan gymnasiet. Den första dagen jag pratade var det inte för mig, utan det var mitt läkningsarbete som bröt ut. Jag var tvungen att lära mig själv hur viktig jag var. Så när jag såg min lillebror bli felbehandlad och någon sa förlåt och säg ingenting, skrek jag nej, låt honom prata. Han kan inte vara den där lilla flickan vars bibel var sönderriven men fick avtjäna straffet för att hon frågade henne varför? Jag vägrar honom att vara den där flickan vars lärare blev piskad naken i klassrummet för en synd hon aldrig begått. En anklagelse senare av någon. Jag skrek som en lös älg, som hade varit i kedjor i åratal och smakat frihet för första gången. Jag återfick styrkan efteråt. Och jag är inte färdig med att läka men jag blir bättre. Jag är inte en lös älg, jag betedde mig bara illa på grund av smärtor jag inte kunde dölja längre.
